Varför analyserar man mögel och kemiska emissioner från mögel vid skadeutredningar?

SVAR:

Mögelsporer finns överallt i vår miljö. Vi är ständigt exponerade för mögelsporer, t.ex. bildade vid nedbrytningen av vår natur (... eller frukt och grönsaker, i krukjord, m.m. i vår hemmiljö). Vi kan därför aldrig förvänta oss en mögelsporfri miljö, varken inomhus eller utomhus (möjligen utomhus vid snötäckt mark då halten utomhus är mycket låg). Sensommar och höst är sporhalten i utomhusluften väldigt hög. Mögelallergi (en reaktion mot protein i vissa mögeltyper) är ändå ovanligt och drabbar som regel endast multiallergiska individer. 

I byggnader förekommer ibland specifika mögelarter som inte är lika vanliga utomhus. Detta kan vara ett tecken på fukt- och mögelskada i byggnaden. Därför väljer man ibland att analysera förekomsten av olika indikatorämnen för mögel- och bakterieväxt i byggnadens inomhusluft. Man kan dock inte använda resultaten för att förklara ohälsa! Om man väljer att analysera förekomst av mögelsporer i inomhusluften skall dessa mätningar alltid kunna jämföras med halter utomhus vid mättillfället.

Inte heller för de mer ”inomhusmiljöspecifika” mögelarterna är kopplingen till hälsoeffekter säkerställd. I första hand är det några mögel- och bakteriesläkten som är misstänkte för att kunna ge oss besvär i olika inomhusmiljöer, eftersom de kan avge toxiner (gifter) under vissa förhållanden, men inte heller för dessa arter har samband med hälsoeffekter kunnat säkerställas vetenskapligt.

Det viktiga är: Fukt- och mögelskador ska alltid åtgärdas och skadat material ska bytas ut så långt möjligt, se svaret på fråga 3 ovan.

I vår miljö kommer det alltid att finnas mögelsporer (och bakterier) och om det finns tillgång till vatten och organiskt material kommer det med tiden att uppkomma mögel- (och bakterie) tillväxt. Därför ska en byggnad alltid skyddas mot fukt i konstruktionen under såväl uppförande- som brukarskedet. Se vidare SWESIAQ:s Råd om utredning av mikrobiell påväxt i byggnader, som finns för kostnadsfri nedladdning på vår hemsida.

Om mögellukt
Mögellukt kan tyda på mögelskada i en byggnad, men frånvaro av lukt behöver inte betyda att det inte finns mögelväxt i byggnaden. Mögelväxt kan lukta, men luktar inte nödvändigtvis ”mögel”. Mögel­växt kan också vara mer eller mindre luktfri. Lukten påverkas även av det material som mög­let/bakterierna växer på och olika människor har olika luktkänslighet.

En typ av ämnen som kan ha en mögelliknande lukt är kloranisoler, ämnen som bildas genom nedbrytning av pentaklorfenoler under närvaro av fukt. Kloranisoler ska inte finnas i inom­husluft, men har sannolikt ingen hälsopåverkan i sig vid de mycket låga nivåer som uppmäts inomhus. Att det luktar i huset kan betyda att det finns ämnen som inte borde finnas där, och förutom kloranisoler kan det finnas andra nedbrytningsprodukter och/eller påväxt som upp­kommit i samband med någon fuktskada. Användningen av pentaklorfenoler (PCP) för impregnering av virke, förbjöds i Sverige i slutet på 1970-talet. I äldre hus kan det dock finnas kvar, framförallt i syllar och andra material i källare, men även på andra ställen i byggnaden.

Pentaklorfenoler och kloranisoler i en byggnad kan analyseras i specifika test.

Bli medlem i SWESIAQ
Som medlem i SWESIAQ får du tillgång till ett nätverk av forskare och praktiker med det gemensamma intresseområdet inomhusmiljö och hälsa. Dessutom får du full tillgång till SWESIAQ:s dokumentarkiv och medlemsrabatt på arrangemang som SWESIAQ anordnar.
Prenumerera på SWESIAQ:s nyhetsbrev
Senaste nyhetsbrevet nr 54 - sept 2017 Klicka nedanför! Anmäl dig som gratisprenumerant genom att skicka ett mail till nyhetsbrevet'at'swesiaq.se